Theresans

Klassikersommaren har väl gått sådär! Nu har jag i allafall läst Oliver Twist, en av böckerna jag valde. För många många år sedan såg jag den som teater så det var nu riktigt intressant att få läsa den i sin helhet!

Förra året hoppade jag på Boktolvan vilket ju gick sådär...

Dantes Bibliotek har beslutat sig för att lägga ner bloggeriet. Tråkigt tycker jag, men tänker ändå köra vidare med den Nordiska utmaningen.

I och med att Alla själar nu är utläst så är jag hemma från Lyrans Jorden Runtresa!

Jag ligger lite efter på 2011 års Jorden runt. Men nu har jag läst
ut boken Minaret och lämnar därmed Afrika bakom mig.

Den här boken utspelar sig i Sudan, men också i England. 
Boken jag, Najwa, lever ett rikt liv bland Sudans överklass.
Men så en dag händer det något som gör att hon måste fly
från landet. Hon hamnar i London och blir nu själv det
osynliga hembiträdet som får tjäna andra. Människor som
hon tidigare sett ner på blir nu hennes närmaste vänner.

Det här var en lyckosam läsupplevelse. En bok jag aldrig
hade läst om det inte hade varit för den här utmaningen.
Bokens språk är nästintill poetiskt och det känns i stort sett
självupplevt. Aboulela är själv från Sudan och har även studerat
i London så visst finns erfarenheten!
Kapiteln skiftar mellan nutidens London och dåtidens Sudan.
Mest gillar jag avsnitten om London.
Handlingen är långsam och lite mysig. Jag gillar absolut det
här lågmälda sättet som Aboulela driver handlingen framåt på.

Charles Dickens gamla klassiker En julsaga blev ju den bok som blev framröstad som Världens juligaste bok hos Bokdjungeln.

Jag har nu precis befunnit mig i Nordamerika i Lyrans Jorden Runt. Valde här att

Så har den startat, Nordiska utmaningen på Dantes bibliotek. Månadens

Lyrans resesällskap, i allafall jag, lämnar nu Sydamerika och därmed också boken

Hade det inte varit för Bokustoppen så hade jag nog aldrig läst den här

Jag har flera böcker av Karin Alvtegen stående i bokhyllan, men har ändå inte kommit mig för att läsa någon. Har länge varit nyfiken på hennes deckare, men det blev ändå En sannolik historia som blev min första lästa bok av henne. Det här är hennes första bok efter att hon bytte från spänningsgenren till vanlig hederlig roman.

Den här boken låg etta på Bokus topplista under flera flera veckor i
våras. En helt okänd bok för min del, men blev nyfiken när jag läste
alla positiva omdömen om den!
I mars 2008 kom den här boken ut på svenska och det är hennes
debut och än så länge ända bok översatt till svenska.

Boken har två huvudpersoner, systrarna Sydney och Claire
Waverly. Claire lever fortfarande i föräldrahemmet i Bascom.
Hon trivs med att leva ensam och lever för den vackra
trädgården med äppelträd och allehanda örter.
Plötsligt en dag dyker Sydney upp på gården. Hon har tvingats
fly från sin make som har hotat och misshandlat henne. Med
sig har hon sin dotter Bay. Det blir en dramatisk vändpunkt
för Claire som är van vid att leva ensam. Till råga på allt får
hon en ny granne som börjar uppvakta henne..

Helmysig bok som direkt för tankarna till boken Äppeldalen av Deborah Smith som jag läste för ett tag sedan. Lite samma mystik, nästan som en saga.
Lättsmält och avslappnande läsning, men fram mot slutet blir det faktiskt till och med lite spännande! Förutsägbart slut men trots allt just det slutet jag önskade mig...
Jag ser fram emot fler översättningar av Sara Addison Allen!

Nu har jag varit en vända till Libanon i Lyrans Jorden Runt. Valde att läsa Sju stenar till den otrogna hustrun.

En kvinna lämnar sitt liv i Paris och kommer som biståndsarbetare till en fattig liten by vid öknens rand. Här möter hon en rad sorgliga kvinnoliv fyllda av svek och förtryck. Det uppstår en vänskap mellan henne och Noor, en kvinna som väntar på att stenas till döds efter att hon blivit våldtagen och dessutom gravid med mannen ifråga. Hennes man och söner har alla vänt henne ryggen. Främlingskan som kvinnan kallas gör allt som står i hennes makt för att fria Noor från det väntande dödsstraffet. Till slut lyckas hon skjuta upp steningen tills dess att barnet har fötts...

Det är alltid intressant att läsa om andra kulturer, men det är svårt att förstå att detta händer dagligen där borta. Det är en bok som upprör, men som samtidigt inger hopp om framtiden.  
Jag fastnade ganska omgående för det vackra och liksom flygande språket i boken. Att Främlingskan hela tiden benämndes som Du störde mig dock en del.

Även i år åker jag med på Lyrans Jorden runt. Vi srtar årets
resa i Östeuropa och jag har precis läst färdigt En munter
begravning.

Den ryska judiska konstnären Alik ligger på sin dödsbädd i
en ateljé på Manhattan. Vid sin sida har han frun Ninka, ett
flertal forna älskarinnor och ett antal vänner. Alik blir sämre
och sämre i augustihettan och Ninka gör allt för att hålla
honom kvar i livet. Hon smörjer honom med örter, kallar på
olika läkare och envisas med att vilja döpa honom. Ett sånt
spektakel är dock inte Alik intresserad av!

En ganska tystlåten bok tycker jag. Lättläst, men ändå ganska
djup. Det är ständig rörelse i lägenheten på Manhattan. Människor
kommer och går... Det är så många olika personer som gestaltas i
handlingen och jag har svårt att hålla isär alla namn. Upplever
boken en aning rörig och jag får aldrig riktigt grepp om den!
Nej, det här är inget jag kommer rekomendera till någon annan!

Jorden runt för 2010 är avklarad och jag är verkligen supernöjd! Så nöjd
att jag redan innan jag hade avslutat den här resan bestämde mig för att åka
med även under 2011. Sista resstoppet 2010 var Västeuropa och jag valde
att läsa Kärleken är dödens motsats.

Vi möter Maria, endast sjutton år och redan änka. Hon har förlorat
sin blivande make Enzo under ett militärt uppdrag i Afghanistan.
Maria vägrar inse att Enzo är död och tror att han kommer tillbaka
från de döda om hon bara fortsätter älska honom. Hon berättar om sin
sorg och vilsenhet.  

Det här var en riktig tunnis på endast dryag 50 sidor. Läste ut den i ett naffs och
kommer nog inte minnas så mycket av den om du frågar mig om några månader.
Den lämnade inga större avtryck. Ibland är det skönt med något riktigt tunnt och
lättläst, men problemet är att man under så få sidor aldrig hinner lära känna
karaktärerna i boken. Jag har svårt att känna någonting för Maria även om hela
historien kantas av sorg och elände.. Nä, det här var inget som föll mig i samaken!

Jorden runt resan fortsatte till Afrika och jag valde att besöka Ghana. Har alltså läst boken Förändringar.

Det här är en bok om just förändringar! Vi möter Esi som lämnat sin make Oko efter vad hon kallar en äktenskaplig våldtäkt. Invånarna i den lilla byn tycker hon är helt från vettet. Inte lämnar ju en afrikansk kvinna sin man... Strax härefter träffar hon den redan gifta Ali och blir genast förälskad. Han uppvaktar henne och ber henne så småningom bli hans andra hustru. Efter giftermålet blir dock inte livet riktigt so Esi drömt om. Hon glider längre och längre bort från Ali och hennes dotter flyttar tillbaka till sin far.

Det här är en lättläst bok men för den sakens skull inte oviktig! Jag tycker om den och på det sätt som den belyser kvinnans rätt till självständighet och frihet. Jag känner sympati för Esi med en gång och saknar henne faktiskt lite nu när boken är utläst. Kort sagt välskrivet och viktigt! Läs gärna!

2011 års första utmaning är avklarad! Och dessutom precis i rätt tid! Tyckte det var perfekt med en trilogiutmaning då jag hade just den här trilogin av Hanne Vibeke Holst oläst i bokhyllan.

En lycklig kvinna är den avslutande delen i serien om journalisten Therese Skårup. Hon bor numera tillsammans med Paul och dottern Zarina har hunnit bli tre år gammal. Det knakar ganska kraftigt i deras förhållande och när Therese får besked om att hennes far ligger på sin dödsbädd åker hon dit för att vaka och det är nog detta som får henne att tänka om! Det är ingen lätt uppgift att kombinera ett framgångsrikt arbete med familjelivet och konflikterna blir bara fler och fler! Therese tackar ja till ett stort jobb i Budapest och det blir vändpunkten. Här träffar hon Miklós, en dansk-ungersk frilansfotograf, och hon blir ögonblickligen förälskad...

Måste säga att jag tycker det är ganska skönt att den här serien äntligen är slut! Den var sämre än vad jag hade förväntat mig. Dessutom har den ju några år på nacken nu och känns inte direkt högaktuell. Jag tar för givet att Hanne Vibeke Holst har utvecklat sitt författarskap och jag är trots allt ganska nyfiken på att läsa mer av henne! Har nämligen fler böcker av henne i bokhyllan!

Blir det fler utmaningar i samma anda kanhända?


Jag har också läst;
Therese tillstånd
Det verkliga livet

Jag hade nog för höga förväntingar på Auster eftersom han hyllas både här och där av andra bloggare och kritiker! Den här boken fanns med som val i Lyrans Jorden Runt förra året när vi besökte Nordamerika och jag bestämde mig direkt för att läsa den! Kanske för att den redan fanns i mina ägor, eller kanske just därför att jag läst så mycket gott om den! Jag vet inte!?

Boken handlar i allafall om läraren och författaren David Zimmer. När bokens handling tar sin börjar han David just förlorat både sin fru och sina två söner i en flygkrasch och hela hans liv har vänts upp och ner. Han hamnar i en djup depression... Men så en dag, av en slump, ser han en film på TV av skådespelaren och regissören Hector Mann. Det här bli en vändpunkt för David och han bestämmer sig för att ta reda på allt han kan om den numera bortglömda och dessutom försvunna Hector Mann.
Ett tag efter att Davids verk publicerats får han ett brev från en kvinna som påstår sig vara Hector Manns fru. David är tveksam. Hector Mann har ju varit försvunnen i nästan 60 år. Men så en dag står Alma utanför dörren och det här blir början på ett känsloladdat äventyr för David Zimmer.

Som jag skrev inledningsvis blev jag lite bsviken på den här historien som skulle vara så himla storartad. Det gick trögt att ta sig igenom den och det mest intressanta i boken var de stycken som handlade om David i nutid. Kapiteln om Hector Mann och hans liv och levene kändes ganska ointressanta för min del. Framåt slutet av boken hände det dock något och hela handlingen hamnade i en annan dager. När jag läst ut den låg jag och funderade en stund och plötsligt slog det mig att " Ja, det här är en väldigt fin och vacker historia"! Kanske borde jag ge Auster ännu en chans?!