Den kaukasiska kritcirkeln
![[Bild på bokomslaget]](http://www.nok.se/images/titlar/978-91-27/06327-3.JPG)
Nu har jag klämt Bertolt Brechts pjäs Den kaukasiska kritcirkeln också. Så nu kan jag med gott samvete lämna tillbaka boken och faktiskt ha läst båda pjäserna i den! Upptäckte också att årets läsutmaning är avklarad för min del. Utmaningen var ju som sagt att läsa fem pjäser under året och det har jag ju gjort nu! Allihop hittar du här!
I den här pjäsen är det de rika mot de fattiga. De rika skall bygga ett nytt palats och detta på de fattigas bekostnad. Det är krig och guvernören dödas. De fattiga sörjer honom medan hans fru bara bryr sig om det materiella. Vid den här tidpunkten får man även stifta bekantskap med den fattiga flickan Grusche som sedan är huvudrollen genom hela pjäsen tillsammans med guvernörens lilla son, kallad det förmnäma barnet. Grusches älskade Simon drar ut i kriget och hon själv flyr med det förnäma barnet. Hon jagas av pansarryttare som vill ta barnet ifrån henne, men hon lyckas hela tiden komma undan. Slutet är lyckligt och ganska så väntat!
Pjäsen är en aning rörig tycker jag och det är väldigt mycket av handlingen som berättas av sångare som egentligen inte tillhör själva handlingen. I slutet kommer plötsligt helt andra peroner in i bilden vilket gör det lite svårt att hänga med. För övrigt en bra historia som verkligen tar upp det här med fattiga mot rika. Den får 3 av 5 möjliga!
Brecht har bla skrivit;
Trummor i natten (1922)
Tolvskillingsoperan (1928)
Fru Carrars gevär (1937)
Mor Courage och hennes barn (1939)
Den kaukasiska kritcirkeln (1945)
Mor Courage och hennes barn
Nu har jag läst pjäsen som egentligen skulle varit utläst innan juli månads utgång. Men bättre sent än aldrig!
Den här gången blev det Bertolt Brechts pjäs Mor Courage och hennes barn från 1939.
Vi får följa Moder Courage och hennes barn under olika tillfällen och på olika platser under det trettioåriga kriget. Hon reser omkring med sin vagn och hela hennes uppehälle är beroende av kriget. I detta krig förlorar hon alla sina tre barn, ett efter ett.
Intressant tema i pjäsen tycker jag.. Den gick snabbt att läsa och jag gillade den faktiskt. Den får 4 av 5 möjliga iaf.
I samma bok som den här finns även Den kaukasiska kritcirkeln av samma författare. Är lite nyfiken på den också faktiskt. Blir kanske nästa läsupplevelse!
Brecht har bla skrivit;
Trummor i natten (1922)
Tolvskillingsoperan (1928)
Fru Carrars gevär (1937)
Mor Courage och hennes barn (1939)
Den kaukasiska kritcirkeln (1945)
Kung Oidipus
Nu har jag läst min tredje pjäs för i år, Kung Oidipus av Sofokles. Eftersom den fanns i samma bok som Elektra så kändes det naturligt att läsa även denna.
Den här pjäsen handlar alltså om Oidipus som föds i Thebe som son till konung Laios och drottning Iokaste. Det spås av Gudarna att han skall döda sin far och gifta sig med sin mor och därför lämnas han bort av sina föräldrar som liten.
Men när han blivit vuxen kommer han åter till Thebe, blir kung och gifter sig med Laios änka Iokaste. De känner naturligtvis inte till sitt släktskap!
När pjäsen tar sin början har pesten kommit till Thebe och det sägs att den ska försvinna när man funnit kung Laios mördare. Budbäraren Kreon säger att mördaren finns i Thebe och Oidipus blir förstås bestött. Men när Kreon berättar att Laios mördades i en T-korsning minns Oidipus att han faktiskt slog ihjäl en man i en T-korsning när han var på väg till Thebe. Iokaste förstår nu att Oidipus är hennes egen son och hon hänger sig. Oidipus blir förtvivlad när sanningen går upp för honom och han sticker ut sina ögon med hjälp av en av Iokastes praktnålar hon varit smyckad med. Pjäsen slutar med att han blödande visar sig för sitt folk och sedan flyr han staden.
Av dessa tre pjäser jag nu läst på rad var det här den sämsta av dem. Man kastades in i hamdlingen så fort och jag fattade inte bakgrunden till historien först. Den var även lite jobbig att läsa emmelanåt. De långa monologerna från både Oidipus och kören som finns vid sidan om var dryga och svårlästa. 2 av 5 möjliga blir det bara för den här pjäsen. Nu känner jag att jag är mättad på pjäser för ett tag framöver! Nu väntar jag tills nästa Temapjäs!
Sofokles har skrivit;
Aias
Antigone
Elektra
Filoktetes
Kung Oidipus
Kvinnorna i Trachis
Oidipus i Kolonos
Stormen
Blev så glatt överraskad av föregående pjäs att jag inte kunna hålla mig ifrån William Shakespeares pjäs Stormen. Denna pjäs skrevs år 1611 och är Shakespeares sista stora verk och alltså den andra pjäsen vi läser under Temaåret 2007!
Pjäsen handlar om den mäktige trollkarlen Prospero som tillsammans med sin dotter Miranda blivit landsförvisade från Milano av Prosperos egna bror Antonio. De har tagit sig till en ö där Prospero nu övat upp sina magiska krafter och tagit hela ön i besittning. En dag tänker han hämnas på sin bror...
Prospero får veta att hans bror är ute till havs med ett stort skepp och med hjälp av sina magiska krafter iscensätter han en fruktansvärd storm. Det är med den här stormen som pjäsen tar sin början.
Skeppets besättning sätts på ön fast på olika platser. Med på skeppet finns bla kungen Alonzo och hans son Ferdinand. Dessa två blir åtskiljda och tror förljaktligen att den andre är död och vice versa.
Här delas historien upp i tre olika berättelser;
Prospero tar Ferdinand som sin slav och en romans uppstår snart mellan Miranda och honom.
Antonio försöker döda kung Alonzo men blir hela tiden avbruten av den sjungande anden Ariel som tillhör Prospero.
Vi får även följa Caliban som är slav, Trinculo som är gycklare och Stefano en försupen hovmästare. Caliban övertalar Stefano att döda Prospero och tillfångata Miranda och ta henne som fru.
Slutet på pjäsen blir dock lyckligt. Prospero samlar med hjälp av sin magi och anden Ariel allihopa från skeppet och förlåter sin bror Antonio allting och återvänder senare tillbaka till Milano där han är rättmätig hertig.
Tycker att det här var en ganska rörig pjäs med otroligt många personer och olika namn. Fick titta på rollistan flera gånger under läsandets gång. Ganska mycket mer svårläst än vad Elektra var. Det är dock en spännande historia! 3 av 5 möjliga är jag beredd att ge. Tycker att det lyckliga slutet var ganska väntat, Prospero ville ju bara sätta sin bror på plats och lära honom en rejäl läxa. Jag är beredd att läsa mer av Shakespeare faktiskt!
Shakespeare har bla skrivit;
Så tuktas en argbigga (1593-1594)
Romeo och Julia (1594-1595)
En midsommarnattsdröm (1595-1596)
Köpmannen i Venedig (1596-1597)
Mycket väsen för ingenting (1598-1599)
Hamlet (1600-1601)
Otello (1604-1605)
Macbeth (1606)
Stormen (1611-1612)
Elektra
Jaha, det gick ju snabbt. Sofokles pjäs Elektra blev utläst på bara någon timme nu i vårsolen. Glatt överraskad. Kan ju vara värt att ge den här sortens litteratur ett ärligt försök kanske. Hade det inte varit för den här idén med Temaåret 2007 så hade jag aldrig fått för mig att läsa pjäser.
Pjäsen handlar alltså om Elektra som är dotter till kung Agamemnon. Han har dödats av sin fru och hennes nya älskare Aigisthos. Elektras bror Orestes har räddats undan och växer upp på annan ort med en annan familj. Elektra lever i Mykene tillsammans med sin fars mördare och hoppas att Orestes skall komma och hämnas fadern.
Pjäsen tar sin början när Orestes kommit till Mykene med sitt eget dödsbud till Elektra. Elektra sörjer djupt sin brors död och försöker istället övertala sin syster Chrysothemis att de skall hjälpas åt att döda sin mor, men systern avråder. Elektra bestämmer sig för att själv skrida till verket. Men innan hon göra någoting avslöjar Orestes sig själv och att han bara iscensatt sin egen död. Han dödar nu modern och pjäsen avslutas när hennes älskare kommer hem och finner henne död.
Jag trodde att Elektra skulle vara mer svårläst än vad den faktiskt var. Men det var nog tur att jag läste inledningen som sammanfattar hela historien innan jag började läsa. Men som sagt, jag är glatt överraskad av det här. Ger den 3 av 5 möjliga om man nu kan sätta rättvisa poäng på ett sånt här verk!? För att vara ett så gammalt verk, Sofokles levde mellan 496 och 406 fKr, känns den ändå relativt aktuell!
Som ni ser innehåller den här boken även pjäsen Kung Oidipus och jag kan inte annat än erkänna att jag är lite nyfiken på den också. Har ju trots allt lånetid till 25 april på boken!
Sofokles har skrivit;
Aias
Antigone
Elektra
Filoktetes
Kung Oidipus
Kvinnorna i Trachis
Oidipus i Kolonos
