Theresans

En liten pojke blir påkörd och förövaren smiter från brottsplatsen. Det är handlingen i Ida Jessens alldeles nya roman Det första jag tänker på.

Jaget i boken är Birgitte som åker för att besöka sin väninna Lisa som arbetar som präst på den danska landsbygden. Hon lever ett typiskt familjeliv med man och två små barn. När den 7-åriga sonen blir påkörd och senare dör på sjukhuset rasar tillvaron samman. Tillsammans försöker de reda ut vem som egentligen är den skyldiga.

På baksidan av boken kan man läsa att den här boken skall gripa tag i en som en riktigt bra kriminalroman. Därför var det ju såklart i tron om detta jag började läsa boken. Men jag skulle inte alls vilja placera den i kriminalromansgenren. För mig känns den mer som en vanlig roman om det hemskaste som kan hända i ens liv - att man förlorar sitt barn. Tycker att Ida Jessen har skrivit romanen på ett ganska lågmält sätt. Handlingen drivs liksom aldrig riktigt framåt. Njae, jag skulle nog vilja placera den någonstans i mitten på skalan med dragning lite neråt på skalan.