Den tusende gången
Nu kan jag ställa mig till skaran som läst Ulrika Olsons självbiografi Den tusende gången. Det är Roos och Tegnér som nu gett ut den här boken i pocketformat. Orginalet gavs ut 2003.
Det här en berättelse om sexuellt utnyttjande. Den hänger sig kvar långt efter att man har läst ut den.
Ulrikas far utnyttjade henne sexuellt från det att hon bara var ett litet barn fram tills hon var ungefär 14 år. Det är dock inte förräns Ulrika fyllt dryga 20 år som minnesbilderna börjar komma till henne. Det är nu Ulrika förstår sin rastlöshet och sitt beteende. Hon polisanmäler så småningom sin far och han döms till skadestånd och 4½ års fängelse. För att fylla igen det svarta hålet hon bär inom sig börjar Ulrika missbruka både sex, mat och pengar. Hon försöker leva ett normalt familjeliv tillsammans med maken Johan och deras två barn, men till slut går det inte längre..
Som sagt hänger den här boken kvar långt efter det att jag läst ut den. Det är en otäck historia och man blir både arg och ledsen! Det är fruktansvärt skrämmande att inte läkarna misstänkte något när Ulrika som bara liten flicka sökte åtskilliga gånger för underlivsbesvär. Det här är en ganska tunn och lättläst bok. Dock ingen bok jag sträckläste. Kanske mest på grund av att man behöver en paus från den emellanåt. I slutet av boken får man ta del av dokumenten från tingsrätten. I våras gavs Ulrikas sista strid ut, fortsättningen på den är ohyggliga historien. Jag känner nog att jag vill veta mer så den får läggas till på "att-läsa-listan"!
