Theresans

Under juli och augusti månad är det Fredrika Bremers roman
Hertha som står på läslistan i utmaningen Klassiska kvinnor.
Förväntade mig en ganska tråkig lässtund efter att jag hämtat
boken på biblioteket, men nu när den är utläst känner jag ungefär
som jag gjorde efter att ha Läst DH Lawrences Söner och älskande.
Jag tyckte verkligen om den!

Boken handlar kort och gott om Hertha, från början till slut.
Det sägs att det här är den första feministiska romanen i
svensk litteraturhistoria. Hertha lever hårt hållen av sin far.
Efter en brand tar hon hand om Yngve och mellan dem börjar
kärleken spira. Men Herthas far tillåter inget äktenskap mellan
de båda älskande. Paret ställs inför diverse prövningar och till slut reser Yngve sin väg för att försöka säkra Herthas och hans egen gemensamma framtid. Det tar dock hela sju år innan han får möjlighet att återvända hem och då har det hänt en hel del.

Det här var, trots ålder, absolut en bok i min smak. Fram till halva boken var handlingen ganska lågmäld och långsam, men sen tog det fart riktigt ordentligt tycker jag. Jag blir imponerad av hur Hertha driver sina drömmar och planer framåt och hur hon vågar trotsa sin stränga far. Förstår att boken fick mycket uppmärksamhet när den kom ut 1856. Måste blivit ramaskri! Har du ännu inte hunnit läsa Hertha så gör det nu! Du har verkligen trevlig läsning framför dig!

Nästa bok ut i Klassiska kvinnor är George Eliot med boken Middlemarch, men jag väntar till september med den!